svardskan

Helgen började med att jag satte mig på Jourcentralen i fredagskväll för att kolla om det var öroninflammation och inte vaxpropp jag fått eftersom Revaxör inte hjälpt här hemma. Fick vänta två timmar men det var det värt för efteråt kunde jag höra igen vilket jag inte hade kunnat på flera dagar för det var en vaxpropp trots allt och den supertrevlige läkaren tog sig tid att hjälpa mig att få ut det. Trodde faktiskt att han skulle säga till mig att han inte hade tid med sådant mitt i all stress men icke, han bara sa "Kom med här så ska jag hjälpa dig!". En stor eloge till dig vars namn jag tyvärr inte uppfattade! Lördagen började med en runda i Gyllins innan vi åkte iväg till Löddeköpinge där Simon skulle spela sin första match för säsongen. Det gick inget vidare tyvärr, hoppas på bättre fortsättning! Sen stack vi till ICA MAxi och köpte gott bröd och pålägg som vi hade till lunch innan vi skulle köra hem Anton till Skövde. Vi kom iväg vid tre, en timme senare än beräknat, och var framme vid sju. Johnny och jag skulle sova på hotell så vi checkade in först innan vi stack till Anton och lastade av hans saker. Sen gick vi ut och åt på Oriental Palace och jag åt en jätteäcklig nudelrätt som luktade hundmat. Bläh! Och dyr var den också:( Efter det gick vi hem till Anton en stund och såg på tv innan Johnny och jag gick till hotellet för en god natts sömn, ja, dvs jag sov gott medan Johnny vaknade en massa gånger under natten. Hotellfrukost en söndagmorgon är ju inte helt fel, det är så skönt att komma till dukat bord och sen bara kunna lämna allt! Efter frukosten checkade vi ut och gick sen en runda i Bolougnerskogen innan vi hämtade Anton för en shoppingrunda och lunch på China town innan vi körde vidare till Norra Hammar där vi överraskade på Cassiopejas, Leilas äldsta tös, kalas innan vi slutligen var hemma igen vid åtta på kvällen. Anton har bott hemma i snart tre månader så det kommer att kännas tomt nu ett tag men det är ju tur att vi har telefoner och datorer, då känns avståndet inte så långt!

Nu har vi varit på återbesök med Zarah på Djursjukhuset och det togs nya prover, bl a för att kolla om protein- och levervärden blivit normala igen. Det togs även ett prov för att kolla om det är något fel på sköldkörteln eftersom hon varit lite hängig även innan hon blev inlagd. Zarah har blivit sig själv igen, tack och lov!, och Betty har blivit bra i sin mage tack vare ett pulver som heter Stomax som jag köpte i en djuraffär. Jag är livrädd för att de ska käka kadaver och annat onyttigt när vi är ute så de blir dåliga igen men det är omöjligt att förhindra när vi rastar i Gyllins. Har i alla fall fått tips om receptfria tabletter, Hypochylin, som går att köpa på apoteket som ska hjälpa snabbt om de skulle bli de dåliga igen. Det kan vara värt att prova. Ni kan läsa om det på 
http://www.kebi.se/convoco/convklok.html

Idag fick vi äntligen hämta hem våran Zarah. Hon var mycket piggare nu så veterinären vågade skicka hem henne. Zarah blev så glad men hon gnäller mycket för det här med att bli inburad bland främmande människor har varit väldigt traumatiskt för henne. Notan gick på 4000:- efter att Agria betalt sin del på 17 000:- (vilken tur att mina hundar är försäkrade!) och sen fick jag köpa ett specialfoder med låg fetthalt till henne som hon ska äta hela livet. Det kostade "bara" 645:- för 12 kg. Har vi tur så kanske det någon gång i framtiden går att gå över till ett lite billigare foder men huvudsaken är att hon blir frisk och får leva ett långt liv :) Nu återstår bara att få Betty bra i hennes mage. Köpte ett pulver som heter Stomax idag som jag ska prova att ge henne. Hoppas att det funkar!

Igår blev Zarah inlagd på Malmö Djursjukhus. Det började med att hon fick rinnande diarré i onsdagskväll. Betty hade varit och var fortfarande dålig i magen så jag hade börjat med dietmat till henne och när jag såg att även Zarah blivit dålig så tänkte jag att det var ju typiskt, hon hade precis fått torrfoder, då kunde ju hon också fått dietmat. Men jag gav henne i alla fall det på torsdagmorgon innan jag gick till jobb. På förmiddagen ringde Simon och sa att hon bajsat inne. När jag kom hem sa Anton att hon kräkt tre gånger. Jag gav hundarna mat innan jag skulle gå ut med dem och då vägrade Zarah att äta. Zarah som normalt är ett matvrak! När vi kom ut blev jag livrädd när jag såg att det Zarah bajsade ut var blodigt vatten. När vi kom hem igen hittade jag kräk inne på golvet och i det fanns också blod. Nu blev jag riktigt orolig och ringde djursjukhuset som precis börjat sin jour. Jag började ju gråta när jag förklarade för sköterskan men hon lugnade mig med att det inte behöver vara något allvarligt bara för att det är blod men hon sa att de visst kunde titta på henne men att de hade många akuta som var på väg in bl a några operationsfall så det fick bli senare på kvällen. Och om hon inte hade feber och om hon klarade att vara uppe och gå skulle vi kunna vänta till morgonen efter. Jag tog tempen på henne och den var okej och jag tyckte efter ett tag att kräket (ja, hon fortsatte att kräka med jämna mellanrum) såg mer "normalt" ut så jag bestämde mig för att vänta till morgonen. Hon drack mycket så jag hällde i lite socker i vattnet så att hon skulle få i sig lite näring. Men sen fortsatte blodkräkningarna. Jag sov nere på soffan för att kunna hålla koll på henne. Det blev inte mycket sömn, jag hade sådan ångest för att jag kanske gjort fel som väntat men det är ju så hiskeligt dyrt att få djuren behandlade på jourtid så gick det att vänta så var det det bästa tänkte jag. Igårmorse ringde jag veterinären direkt, då hade Zarah kräkt mindre och utan blod men däremot bajsat blod tre gånger. Det visade sig att de inte hade några tider men att det  fanns en akutlista som man kunde sätta upp sig på. Den fungerar som ett akutbesök på människosjukhus där man får sitta och vänta tills det blir ett rum ledigt. Jag hade ringt och sjukat mig på jobb för jag visste ju inte hur lång tid det skulle ta. Väl framme på djursjukhuset fick vi sätta oss i infektionsavdelningens väntrum. Det tog ungefär 1 ½ timme innan vi fick träffa veterinären och jag fick gå ut med Zarah emellanåt så att hon fick bajsat och kräkt. Hon var nu väldigt trött, man skulle kunna tro att hon var femton är gammal istället för snart fem. Veterinären tyckte absolut att hon skulle läggas in och vi skulle röntga buken på henne och ta en massa blodprov innan jag lämnade henne. Väl utanför röntgen fick vi vänta ytterligare en tid innan en trevlig sköterska tog sig an oss. Vi började med att försöka ta blodprov på henne men sköterskan stack fel hela tiden så det fick vara tills hon blivit inlagd. Sen tog vi tre bilder på hennes mage för att utesluta främmande föremål i tarmarna eller livmodersinflammation. Zarah som annars är helt hopplös när man behöver hålla fast henne låg nu i princip helt utan protester under hela tiden, det säger ju en hel del om hur hon mådde. Sen fick vi gå tillbaka till infektionen där hon skrevs in för att få dropp och andra mediciner. Idag gick jag i spänd väntan innan veterinären ringde på eftermiddagen. Provsvaren visade på att hon har en kraftig inflammation i bukspottskörteln så det är allvarligt och väldigt viktigt att hon får fortsatt dropp och speciell kost med låg fetthalt. Det var något med hennes vita blodkroppar som gjorde att hon dessutom fick antibiotika. Hennes levervärden var något höga men det kunde vara en reaktion på allt som hänt. Hon hade slutat kräka och bajsa diarré och hon hade fått en liten mängd mat på morgonen som hon hade ätit :) men hon var fortfarande medtagen. Så nu är det bara till att vänta. Veterinären ska ringa imorgon igen. Hoppas på goda nyheter!

Ja, det var ju bra att regnet äntligen kom så att hundarna får leva träsktrollsliv igen. Jag visar före och efter-bilder här nedan. Efter hundrastning var vi tvungna att åka en provtur med den nya tjänstebilen, en vit V50, så nu har vi Volvo igen. Vi åkte först till Skurup där pågarna åt pizza medan jag och Malin gick till en väldigt märklig antik-loppisaffär. Affären var fullproppad med grejor, både gammalt och nytt. Intressant upplevelse! Sen åkte vi till Sjöbo kaffestuga där jag, Johnny och Simon stoppade i oss en massa kakor medan Malin och Anton tittade på.

Jaha, då var man tillbaka på jobb. Och vilken vecka det varit sen! Enligt schemat skulle vi vara fem som jobbade men vi blev bara tre i måndags plus att vi hade inskolningar plus att vi skulle laga maten själv. Som tur var så kom inte alla barn som skulle varit där men 23 barn som vi var som mest en av dagarna är fullt tillräckligt under dessa förhållanden. Vi fick också som tur var tag på en vikarie som varit hos oss innan som kunde jobba tisdag till fredag. Jag som var så glad för att jag inte känt av den ständiga tröttheten de senaste veckorna fick efter bara två dagar på jobb tillbaka den. Skit också!