Host och snörvel och Simon 18 år!

Igår sjukade jag mig, har blivit jätteförkyld. Naturligtvis är min ena kollega också sjuk så den tredje som är kvar och jobbar går väl på knäna :( Nu har jag berättat för mina närmaste kollegor om mina studieplaner men fortfarande återstår det några att meddela. Och föräldrarna får jag väl vänta med tills jag vet om jag kommer in.  Jag har kollat med CSN om hur det blir med lån och sådant och det blir ju inte roligt när det är dags att betala tillbaka men jag kan ju inte leva på bidraget bara som är 3000:- i månaden. Har funderat på om det inte hade varit bättre om jag sa upp mig i alla fall så blir det ju a-kassa så småningom om jag nu inte skulle komma in på skolan. Min chef ringde mig häromdagen och hon sa att det gick att ordna ifall jag vill jobba med Ingela efter nyår men det känns ju inte så kul att tvinga Lena som jobbar på den avdelningen nu att flytta bara för att jag vill jobba med Ingela plus att det känns konstigt gentemot mina nuvarande kollegor och föräldrarna, de kommer ju att undra. Jag har eventuellt möjlighet att få plats på någon annan förskola också men det känns inte helt rätt det heller, det är ju yrket jag är trött på, varför skulle det bli bättre någon annanstans? Nu till något roligare - lillpågen har blivit myndig! Simon hade kalaset i lördags men han fyllde ju inte förrän igår och då firade vi med pizza som Elin hade med sig och till efterrätt åt vi chokladpudding med mycket kaffegrädde :) Anton var med över nätet (helt otroligt, vem trodde att det skulle gå för 30 år sen?!) Och nu har vi snö i Malmö :)


Nu är bollen satt i rullning....

Igår var jag och pratade med högste chefen då min egen chef är sjukskriven. Jag mailade henne förra veckan om hur jag känner det så hon ville att jag skulle komma för en pratstund. Jag började berätta och det dröjde inte länge förrän tårarna kom och de fortsatte flöda de fyrtio minuterna jag var där. Jag sa att jag sökt in till Omvårdnadsprogrammet med start i januari och jag helst ville ha tjänstledigt men funderade på att säga upp mig om det inte gick för det måste bli en förändring efter nyår, jag kan inte tänka mig en termin till som den här. Chefen, som verkligen lyssnade på mig, sa att hon beviljar tjänstledigheten trots att det är kort varsel och skulle jag inte komma in eller ångra mig så skulle hon hålla ögonen öppna för ett annat jobb åt mig. Hon tyckte absolut inte att jag skulle säga upp mig för det äventyrar min sociala trygghet och det känner jag ju innerst inne också att det är dumt att göra innan jag har ett annat jobb. Tack gode Gud för att jag möttes av en så förstående människa! Håll tummarna alla nära och kära för att jag kommer in på skolan!!

Nu sitter jag här och gråter igen....

Nä, jag kan inte fortsätta på detta jobb. Jag har en önskan om att få jobba med min gamla kollega och själsfrände Ingela igen men ser ingen ljusning på den fronten förrän tidigast nästa höst och jag orkar inte gå och må dåligt ända tills dess. Och naturligtvis är chefen sjukskriven flera veckor nu så jag kan inte prata med henne. Har skrivit en ansökan till omvårdnadsprogrammet som startar i januari men jag vet inte om jag får ledigt eller om jag kommer in. Har lust att säga upp mig på studs så får det bära eller brista.

Jobb, mammografi och Ullaredsrekord

Det har blivit bättre på jobb efter att jag sagt ifrån, i alla fall har verksamheten med barnen förbättrats men jag känner ändå att jag behöver något annat för att bli lycklig, får se vad det blir. I onsdags gick jag igenom min första mammografi. Jag hade varit nervös för det en hel vecka, ända sedan jag fått kallelsen för jag var rädd för att jag skulle få panik när jag satt fast men det gick bra. Och snabbt! Sköterskan var jättetrevlig och det underlättade. På kvällen åkte Johnny och jag till Mediegymnasiet och tittade på ettornas alster. Malin och hennes grupp hade gjort en fin film på temat Storstradliv. Hon blir nog en duktig filmare när hon är färdig:) I lördags var det så äntligen dags för bussturen till Ullared. Jag hade ju ändrat starttiden till kl sju som tur var för när vi kom dit kvart i tio möttes vi av en fruktansvärt lång kö, jag har aldrig varit med om dess like! Det blev rekord fick vi höra sen. Vi stod i 2 timmar in och mellan 1½ till 2 timmar ut så det blev inte så mycket tid till handling men jag tycker ändå att det blev en trevlig dag för vi slapp stå i regn och alla i bussen var jättetrevliga:)
PS Jag handlade ändå för 3000 spänn, hur gick det till? DS

RSS 2.0